Recension - Bio

När modeskaparen Yves Saint Laurent gick bort år 2008, hade han ända sen femtiotalet varit ett av de stora namnen vars visningsort var Paris. Vid tjugoettårs ålder, tog denne gänglige yngling över modehuset Dior efter dess skapare Christian Dior, och ledde det i fyra år. Ända tills han tillsammans med sin livspartner Pierre Bergé startade upp sitt eget, självbetitlade modehus. Resten hör till historien. Yves Saint Laurent är ett av de namn som dominerade 1900-talet mode.

Yves Saint Laurent – den stora kärleken, är ett poetiskt personporträtt, och i sitt upplägg en dramaturgisk dröm. Titeln syftar till vad Pierre Bergé förstod att Yves var för honom redan vid första ögonkastet. Dokumentärens röda tråd är Yves Saint Laurents privata konstsamling, som auktionerades ut för rekordhöga 2,3 miljarder kronor, i februari 2009. Man får bevittna semesterhus som hämtade ur en saga, och Parislägenheter som hämtade ur en fransk roman, tömmas på allt från antika skulpturer till målningar av Edvard Degas. Bergè agerar cicero, och allt medan husen töms på konstskatter, vilka skeppas i väg till Christie’s Fine Art Auctions i Paris, så berättar han historien om Yves – sin stora kärlek. Och han talar som i en roman, orden är som vägda på guldvåg.

”Jag anser inte bara att kläderna ska göra kvinnan vacker, utan också få henne att acceptera sig själv – och det är vad jag hoppas ha åstadkommit ”, sa Yves Saint Laurent under den presskonferens som hölls i och med att han lämnade sitt yrke som modeskapare 2002. Och det var inget lätt arbete för honom, han led på senare år av en väldig livsleda. ”Somliga människor föds olyckliga, både jag och Yves tillhörde dem”, säger den före detta mannekängen Betty Cartoux.

Ledan fördrevs med uteliv – alkohol och narkotika. Yves Saint Laurent tillhörde jet setet, han festade med Andy Warhol och Mick Jagger, var nära bekant med Francoise Sagan. Alla de vackra och berömda, alltid omringad av nittiotalets andra hälfts allra vackraste modeller, och han klädde dem i samtidens vackraste kreationer.

Yves Saint Laurent identifierade sig med författaren Marcel Proust, när han var ute och reste gjorde han det under namnet ”Swann” – en av Prousts romankaraktärer. Det var bräckligheten, blygseln och det neurotiska anlaget som han ansåg vara likheterna. I en scen svarar Yves Saint Laurent på ”Prousts 20 frågor”, som är ett frågeformulär som författaren sammanställde utvecklade i tjugoårsåldern, och som han menade skulle kunna avslöja varje människan innersta tankar.

På tre av frågor: ”Hur blir man helt lycklig?”, ”Vilken är din favoritsysselsättning?” och ”Hur kan du tänka dig att dö?”, svarar han exakt likadant: ”I sängen. Med sällskap”. Yves Saint Laurent dog av en hjärntumör, han somnade in i sin säng i hans och Pierre Bergés gemensamma hem i Paris.

Viktor Andersson