Descendants, The

  • Svensk titel: Descendants, The
  • Originaltitel: Descendants, The
  • Speltid (min): 115
  • Release (Bio): 2012-01-27

Recension - Bio

Alexander Payne har under åren långsamt dragit sin filmiska stil åt det mer sparsmakade hållet. Hans senaste inskription i filmhistorien var en kortfilm som ingick i antologin ”Paris, jag älskar dig”, en mycket lyckad sådan. Det var sex år sedan.

Därför kunde man ha hoppats att de senaste åren ägnats åt finslipning. Strömlinjeformning visar det sig snarare. Redan i de osmakligt festligt layoutade förtexterna viskar filmen om att den inte är något jag borde lagt mina dollar på.


George Clooney spelar en man vars fru ligger i koma, ska dö visar det sig, har varit otrogen visar det sig. Han har dålig kontakt med döttrarna visar det sig, måste lappa ihop familjen och sig själv visar det sig. Vi har alla sett det tusen gånger förr, och vet alla hur det kommer att gå.

Två timmar är lång tid för någonting så förutsägbart. Men även den mest urvattnade historien kan framföras på ett värdigt sätt. Visserligen håller skådespelarna huvudet över vattnet, och vissa scener vittnar om att något större skulle kunnat ha kommit ur detta. Men på det hela taget är det på tok för vuxet för att någonsin bli intressant. Mogna människor tar mogna beslut, och de som inte är mogna får mogna under filmens lopp.

Filmtekniskt är det inget att språka om, men jag gör det ändå för att jag är (skämt:) betald att göra det. Kameravinklarna skriker av tristess och den påträngande hissmusiken gör sitt bästa för att sparka sönder allt som inte redan är trasigt. Varje gång ett ansikte verkar uttrycka något intressant klipps det till ett annat (mindre nyanserat).

Det är ett ganska stort misslyckande att jag i en så känslokramande film inte en enda gång känner en känsla.

Egentligen sägs det bara en klok sak i hela filmen:

”Jag ville ge mina döttrar tillräckligt med pengar för att göra någonting,
Men inte tillräckligt för att göra ingenting.”


Någon har bevisligen gett Alexander Payne tillräckligt för att göra ingenting.

Kim Ekberg

Kommentarer