Recension - Blu-ray/DVD

Seriefiguren Tarzan skapades av Edgar Rice Borroughs redan 1912 och har sedan dessa begynnelsedagar genererat dussintals filmer, TV-serier och romaner. Antal sålda böcker räknas idag i runda tal till ca 25 miljoner ex. Filmerna är naturligtvis inte lika många men det finns en hel del av dem också. Den första filmen om apmannen Tarzan visades i stumfilmsformat 1918 där Elmo Lincoln spelade hjälten.

Tarzan är för den breda publiken mest känd i Johnny Weismüllers gestaltning. Weissmüller var en duktig simmare som vann bl.a. 5 olympiska guld och satte blygsamma 67 världsrekord. Själv anser jag att de bästa Tarzan-filmerna visade just denna lätt fula figur i huvudrollen. 30-40-talsfilmerna var våldsamma och halsbrytande på sina ställen, rasistiska och fördomsfulla så man egentligen borde totalförbjuda dem idag från allmän visning. Djuraktivister pissar på sig om man visar dessa brutala filmer för dem, för djurliv var inte heligt för dessa filmskapare. Det finns sanslösa historier om förlorade liv och allmän grymhet i samband med förra seklets första Tarzan-filmatiseringar.

Walt Disney lär också ska ha varit ett svin. Dock har hans bolag skapat de bästa och mest kända barnfilmerna någonsin. I dagens kommersiella värld har Disney-bolagen som mål att lansera en ”stor barnfilm” inför den lukrativa julmarknaden i USA. Man har visat bl.a. ”Pocahontas”, ”Ringaren av Notre Dame”, ”Skönheten & Odjuret”…! Och konkurrenterna är inte sämre. De prånglar ut sina alster i jämn takt, de med. Alla ska slåss om ungarnas gunst = pengarna! Vissa lyckas och andra…, ja, ja.

Disney’s Tarzan är en av de bättre Tarzanfilmatiseringarna och en klar vinnare bland 1999 års tecknade barnfilmer. Den är på Disneyvis väl animerad, litet ryckig i min smak, med kolossalt vackra bakgrunder och en tät och rolig berättarstil. Man blir på gott humör helt enkelt. Disneybossarna har gjort klokt i att tygla regissörernas ambitioner och sett till att alla inblandade håller sig strikt till det framgångsrecept som Disney skapade i samband med ”Den Lilla Sjöjungfrun” och som fulländades i samband med ”Lejonkungen”. Allt är perfekt, förutsägbart, gulligt och spännande precis i lagom portioner.

Disney må vara bra på mycket men i Tarzan har de valt en mycket olämplig artist för att framgöra de obligatoriska sångnumren. Phil Collins är en lika bra sångare som Dolph Lundgren är en karaktärsskådespelare. Det blir så smörigt och vansinnigt slemmigt att man har lust att kräkas. Dessvärre är titelmelodin aningens catchy också så man går och nynnar på skitet och jag personligen har lust att slå mig själv med något tungt i skallen för att få tyst på Collins nasala gapande. Fyyy faaan!

På tal om röster så kommer vi osökt in på de animerade figurernas tal och skrik. Jag har sett filmen på originalspråk och rekommenderar alla att göra det för sällan har man knåpat ihop en så perfekt samling röster som just i Tarzan. Apmannen själv röstläggs av Tony Goldwin som i vanliga fall får spela ett svin eller annars bara en obehaglig typ. Bra val som inte dominerar. Den obligatoriska skurken, Clayton, görs av Brian Blessed, Tarzans apmamma Kala av Glenn Close, Jane av roliga Minnie Driver och den bästa rollen av alla görs av Rosie O’Donnell som spelar Tarzans kompis Terk. Skitkul.

Jag rekommenderar varmt denna superba Disneyfilm som garanterat får ungarna att sitta stilla i 88 minuter. Vuxna kan också njuta för detta är en av Disneybolagens bästa film på mycket länge! Hemmabioägare kan ej heller beklaga sig ty bilden är förträfflig emedan ljudet är vidunderligt vasst. Bra, bra!

Jan Ahlgren

Andra recensioner