Recension - Blu-ray/DVD

Jordens undergång är nära. Mänskligheten är i krig med helvetets styrkor, ledda av den ondskefulle Draculon och hans armé. En ung soldat kämpar på frontlinjen mot Draculons demoniska styrkor, men dödas obönhörligt. En galen vetenskapsman tar dock hand om kvarlevorna och återupplivar soldaten, nu med cybernetiska implantat och förbättringar. Soldaten är inte längre en man, utan en cyborg. Eller en Manborg, som han själv kallar sig.

Nu är det dags för honom att än en gång ta upp kampen mot Draculon och hans kumpaner The Baron och Shadow Mega. Till sin hjälp har han några andra frihetskämpar, men de kommer inte låta sig övertygas om Manborgs godhet så lätt...

”Manborg” är en actionscifikomedi från Steve Konstanski, som gjort att för att kunna återskapa 80-talets direkt-till-video-alster med denna film, späckad av halvdan stopmotion, splatter och billiga datoreffekter. Detta är Konstanskis hyllning till den tidseran och de filmer som fyllde videohyllorna.

Jag måste säga att jag blev överraskad när jag såg filmen. När jag tänker på direkt-till-video från 80-talet tänker jag först och främst på alla dessa action- och scifi-rullar som ofta spelades in i Italien, med italienska skådisar (kanske någon amerikan inslängd här och där) och som sedan dubbades till engelska för att få maximal spridningspotential. Men Konstanski har hela tiden tänkt på USA-marknaden. Något jag lärde mig när jag såg dokumentären ”Adjust Your Tracking” var att där fanns en enorm marknad av billiga filmer, inspelade direkt på VHS, som såg ut att vara inspelade på någons bakgård men som ändå blev ohyggligt populära. Filmer som, till största del, inte kom hit till oss på andra sidan pölen.

Titeln ”Manborg” och det härliga omslaget fick mig att tänka på filmer som ”Hands of Steel” och jag hoppades innerligt att detta skulle vara något i samma stil. Så var dock inte fallet, utan detta var något mycket, mycket sämre. Missförstå mig rätt, jag ser charmen i filmen, och jag är imponerad av hur Konstanski lyckats återskapa den estetik han hyllar, men det är inte en estetik jag uppskattar personligen.

Fredrik Liljegren, chefredaktör