Recension - Blu-ray/DVD

Vi går rakt på sak: Bryan Singers X-Men: Days of Future Past är jäkligt ambitiös. X-Men: Days of Future Past är den bästa X-rullen hittills. X-Men: Days of Future Past är en karaktärsdriven film som belönar de trogna, insatta fansen samtidigt som den ingjuter nytt liv i en filmserie som varit aktiv sedan 2000.

En oerhörd styrka är den fantastiska ensemblen som (minst) håller Avengers-nivå. Här väger förstås Patrick Stewart och Ian McKellen tungt som de åldrade fiendepolarna Professor X och Magneto. Tacksamt att man får med överlevarna från originalgänget och de bästa karaktärerna från First Class-gänget i samma rulle. Som pricken över i:et dyker teleporterande Blink, energiuppladdade Bishop och hypersnabbe Quicksilver upp i actiontäta biroller. Och det ligger inte filmen i fatet då manusförfattaren Simon Kinberg uppenbarligen kan hantera och balansera många karaktärer på en gång. (De som var ansvariga för havererade Amazing Spider-Man 2 bör ta noggranna anteckningar.)

Favoritscener? Finns så många. Jag gillade när det växelklipptes mellan desperat överlevnadskamp i sentinelframtiden och Mystiques (Jennifer Lawrence) karaktärsdanande dilemma på 70-talet. Helsköne Quicksilvers maffiga slowmotionsekvens är en framtida klassiker. (Se till så han får en större roll i X-Men: Apocalypse, tack.) Blev berörd av scenen då James McAvoys övergivne Charles Xavier grälade med Michael Fassbenders hårdkokte Magneto. Gamle och vise Xaviers hoppfulla tal till yngre och självömkande Xavier var också minnesvärt.

Några fans kan eventuellt störa sig på att fräscha X-Men: Days of Future Past avviker från serieromanen med samma namn. X-Men skickar nämligen tillbaka Wolverine i tiden, istället för Kitty Pryde/Shadowcat. Men det har jag inga problem med. Kitty får en annan viktig funktion i filmversionen. Hugh Jackmans Wolverine interagerar dessutom roligare med First Class-gänget än vad Kitty hade gjort. För att inte nämna plågade Wolverines känslosamma stund i slutet av filmen. När den scenen avrundar hela eposet är Future Past en solklar femma för mig.

Johan Karlsson