Recension - Blu-ray/DVD

Efter det intergalaktiska krig som slog Chicago sönder och samman (se den förra filmen i serien) står Optimus Prime och hans Autobots inte speciellt högt i kurs hos mänskligheten. Man skulle kunna tro att vi kunnat visa lite tacksamhet för att de räddat oss från de onda Decepticons, men icke då. Nu befinner sig de sista Autobots på flykt, och de som hittas av myndigheterna blir helt enkelt demonterade.

I en håla bor uppfinnaren Cade Yeager med sin tonåriga dotter Tessa. Cade försöker livnära sig på att köpa gammalt skrot som han fixar till med bästa förmåga och sedan säljer med vinst – om det går. Ekonomin är minst sagt knackig och Tessa blir allt annat än lycklig den dag Cade kommer hemdragandes med en gammal risig lastbil som han ska försöka få liv i.

”Få liv i” är ett uttryck som passar riktigt bra, det visar sig nämligen att det inte är vilket gammalt vrak som helst han fått tag på, utan självaste Optimus Prime. Cade hinner dock inte mycket mer än att väcka Optimus till liv innan myndigheterna nosat rätt på dem och inleder en attack. Nu har Cade och Tessa inget val än att fly, men vem bättre att ha som flyktsällskap än Optimus Prime och hans Autobots...

Jag såg aldrig ”Transformers: Age of Extinction” på bio. Faktum är att jag är osäker på om jag sett någon av filmerna i serien på bio, eller om jag ”fått nöja” mig med att se dem på 79” här hemma. Hur som helst, mina förväntningar på den fjärde filmen i serien var allt annat än höga, dels efter hur jag upplevde hur kvaliteten sjunkit från film till film, men även då allt snack om filmen har gått i stil med ”det är inte bara den sämsta Transformersfilmen, det är den längsta också”. Visst, med två timmar och fyrtiofem minuters speltid är den lite väl lång, men jag får erkänna att jag inte alls tyckte att det var den sämsta filmen av de fyra. Den är åtminstone bätte än trean, ”Dark of the Moon” som i mitt tycke var urtrist.

Ett plus i min bok är också det faktum att vi slipper Shia LaBeouf, som ärligt talat verkade ganska uttråkad sist. Istället får vi Mark Wahlberg i huvudrollen som Cade Yeager, och jag tycker att han gör det ganska bra. Lite träigt, men det funkar. Dottern Tessa spelas av Nicola Peltz (”Bates Motel”, ”The Last Airbender”) och hon gör inte heller bort sig. Men det är givetvis på ”bad guy”-sidan vi hittar de riktigt intressanta skådespelarna, i form av Kelsey Grammer och Stanley Tucci. Dessa båda herrar är en ren fröjd att se!

”Transformers: Age of Extinction” är tekniskt sett väldigt imponerande. Som film sett, inte så mycket. Det är popcornunderhållning, absolut, men dessa popcorn börjar smaka lite fadda vid det här laget.

Det är dags att gå vidare.

Fredrik Liljegren, chefredaktör