Recension - Bio

Året är 2016 i Johannesburg, Sydafrika. Vapentillverkarföretaget Tetravaal gör succé med sina effektiva polis-scout-robotar som tar hand om det våldsamma buset sida vid sida med vanliga, mänskliga snutar. Skaparen Deon (Dev Patel) programmerar om en av sina polisrobotar – Chappie (Sharlto Copley) – till en tänkande individ som kan uppleva känslor. Dessvärre hamnar Chappie hos ett gäng gangstrar som tänker utnyttja honom för att genomföra en kupp.

Chappie är inledningsvis naiv och lättpåverkad. Som ett litet barn försöker han komma underfund med hur vår förvirrande och brutala värld fungerar. Denna inlärningsprocess skildras på ett fascinerande sätt. De som betyder mest för Chappie är hans skapare Deon och ”gangsterföräldrarna” Ninja och Yolandi. Filmen berör med otäcka hemskheter ena sekunden, för att i nästa stund få en att skratta åt Chappies knäppa livserfarenheter.

Sigourney Weaver (Aliens) har pondus som Tetravaals giriga VD. Den erfarne skådespelerskan kunde gott ha medverkat i fler scener. Det är egentligen min enda anmärkning. Det gör dock inte så mycket då övriga skådespelare som omger Chappie gör ett utmärkt jobb de också. 

Hugh Jackman (The Wolverine) pratar förvisso australisk, mysig engelska, men spelar för omväxlings skull en riktigt otrevlig typ vid namn Vincent Moore. Bittre Moore är beredd att gå över lik för att lansera en klumpigare så kallad Moose-polisrobot. En maffig design som för tankarna till ED-209 från RoboCop! Filmskaparna har dessutom den goda smaken att referera både Forrest Gump och muskelberget He-Man.

Det här är inte småpotatis. Att få in existentiell ångest och tung action i samma rulle är imponerande. Med mångsidiga, engagerande och oförutsägbara Chappie bevisar Neill Blomkamp (District 9) än en gång att han är sciencefictiongenrens starkast lysande stjärna. Bara tanken på att denne kompetente och kreative regissör ska sätta tänderna i Alien 5 (2017) och dess xenomorfiska skräckvärld får mig att go totally bananas av filmnördslycka. 

En grej till bara. Hans Zimmers filmmusik är toppenbra. Kanske inte så konstigt då Zimmer även komponerat till mästerverket Interstellar.

Johan Karlsson