Recension - Bio

Dr Erin Gilbert är sååå nära sin professur på anrika Columbia University när hennes förflutna som medförfattare av en bok om paranormala aktiviteter upptäcks. ”Inte något som anstår denna institution” är beskedet och Erin blir av med jobbet. Hon söker upp sin gamla väninna Abby, som hon skrev boken med, och tillsammans med Abbys nya kollega Jillian blir de snart vittne till ett riktigt spökeri.

De tre bildar Ghostbusters (fast med ett snofsigare namn) och får snart tillökning i form av tidigare tunnelbanevakten Patty, som besitter enorm kunskap om New York och dess historia, och den snygge men ack så korkade receptionisten Kevin. Nu är det dags för stadens spöken att se upp!

Jag är ett stort fan av den första ”Ghostbusters” från 1984. Jag såg filmen två gånger på bio, köpte soundtracket på vinyl, spelade spelet på min gamla ZX Spectrum, köpte filmen på VHS, DVD och Blu-ray och i hyllan står LEGO-versionen av Ecto-1. Dessutom är jag man, så allt tyder väl på att jag hamnar i den äckliga klungan av ”män” som fått sin barndom våldtagen i och med denna nyinspelning. En nyinspelning med KVINNOR i huvudrollerna dessutom, en sådan skymf! Eller?

Nej fan. Jag gav först upp hoppet om en ny ”Ghostbusters” strax efter att den undermåliga tvåan släpptes. Tittade aldrig på den tecknade serien, ”The Real Ghostbusters” och med alla rapporter om att Bill Murray inte ville göra en film till såg jag inte att det skulle hända. I och med Harold Ramis död kändes det ännu mer kört.

Men. Så kommer första beskedet om att Paul Feig ska göra en nyinspelning med kvinnor i huvudrollerna. Det var här internet började skrika och gorma. Själv tänkte jag att det kan bli intressant, jag gillar flera av hans tidigare filmer (även om jag fortfarande inte sett ”Bridesmaids”) så potential kan det mycket väl finnas. När jag sedan fick höra att både Melissa McCarthy och Kristen Wiig ska vara med blev jag riktigt peppad, jag har ju tidigare skrivit hur mycket jag gillar McCarthy, och Wiig är fantastiskt rolig. De andra kvinnorna, Kate McKinnon och Leslie Jones, hade jag däremot ingen tidigare erfarenhet av.

Sedan kom den första trailern och lyckades bli den mest hatade trailern på YouTube. Visst, den var i ärlighetens namn inget vidare, men mest hatade? Stackars små nättroll. Nästa trailer såg bättre ut, men långt från perfekt.

Nu är äntligen väntan över, och filmen har haft premiär. Jag såg den i en halvtom salong i Göteborg (förvisso strax efter lunch en solig och vacker dag) och kan nu, till slut, få delge er av mina åsikter om ”Ghostbusters”.

Det är en kul film! Kemin mellan Wiig, McCarthy, McKinnon (som är sjukt bra!) och Jones är fulländad, och Chris Hemsworth får verkligen visa sin komiska ådra som pantade Kevin. Effekterna ser riktigt bra ut i 3D, och vi får även en hel drös med mer eller mindre väntade cameos. Det verkar dock som att filmskaparna hållts tillbaka en del, jag hade gärna sett dem gå ännu mer ”all in”. Den nya versionen av låten "Ghostbusters" med Fall Out Boy hade jag dock klarat mig utan.

Är 2016 års version av ”Ghostbusters” bättre än originalet från 1984? Nej, det är den inte. Den kommer dock inte långt efter, och den är betydligt bättre än ”Ghostbusters 2”. Mitt betyg blir en stark trea, hade vi använt halva poäng hade det varit en solklar 3.5.

Fredrik Liljegren, chefredaktör