Thor: Ragnarök

  • Svensk titel: Thor: Ragnarök
  • Originaltitel: Thor: Ragnarök
  • Speltid (min): 130
  • Release (Bio): 2017-10-27
  • Tagline: We Should Fight
  • IMDb: Thor: Ragnarök

Recension - Bio

Tredje "Thor"-rullen tar ut svängarna rejält och andas självförtroende, självdistans och Blixt Gordon-estetik. Den är väldigt rolig också. Skämten haglar. Trots att Asgårds undergång är farligt nära. 

Vad sysslade Thor (Chris Hemsworth) och Hulken (Mark Ruffalo) med när "Civil War" ägde rum på Tellus? De befann sig på den främmande planeten Sakaar, i excentriske Grandmasters (Jeff Goldblum) våld, och slogs för glatta livet i en gladiatorarena visar det sig. (Och shit vilken sopa-banan-fajt det var.) Sedan var planen att rädda Asgård från Thor och Lokes (Tom Hiddleston) hittills okända, otrevliga storasyster Hela (Cate Blanchett).

Skådisarna tillhör A-laget. Anthony Hopkins är exemplarisk som vise allfader Oden. Idris Elbas coola väktare Heimdall lämnar sin regnbågsbro för att skydda sitt folk. Karl Urbans biroll Skurge får också något meningsfullt att göra. Till och med Sam Neill och Matt Damon dyker upp i oväntade och teaterknäppa cameoroller. 

Alkoholiserade skrotsamlaren Valkyrie (Tessa Thompson) är lyckad som exilbrud med Michelle Rodriguez-attityd, även om det är synd att det är på bekostnad av både Jane Foster och Lady Sif. Hade inte alla tre brudarna kunnat vävas in i handlingen i någon utsträckning?

Den balla Led Zeppelin-slingan från trailern har tack och lov sin plats även i den färdiga filmen. I den här berättelsen  växer åskguden både som superhjälte och som möjlig monark. "Thor: Ragnarök" avslutar trilogin på ett dundrande, djärvt och förbaskat underhållande sätt. 

Nästa hållplats, "Infinity War".

Johan Karlsson

Kommentarer