Recension - Bio

Vet ni vem Börje Erdtman är? Inte? Då kan jag berätta att han kommer från Mölltorp, och är mannen bakom den kristna organisationen Ankarstiftelsen. Tillsammans med stiftelsen har han under de senaste 20+ åren samlat in över 60 miljoner kronor för att hjälpa utsatta i Colombia. Det har byggts skolor, arbetats med vattenreningsprojekt och jobbats för att göra deras fängelser mer humana. Han har startat fotbollsskolor, och fått bort gatubarn från drogträsket. Före detta kriminella har bytt bana och hjälper nu till att sakta men säkert försöka ge mening till dessa barns liv.

Börje hade planerat ännu en resa till Colombia för att bland annat skänka sportkläder och fotbollsprylar till barn, och för att bygga en skola uppe vid Sierra Nevada Santa Marta, Colombias högsta berg. Där bor nämligen Kogistammen, långt ifrån civilisationen. Men inte långt före avresan brann Börjes garage ner, och det var där han förvarade alla grejer som skulle med på resan. Katastrof!

Att denna olycka skett spred sig snabbt, och många ville hjälpa till att samla in nya saker åt Börje och ”hans” barn. En av de som engagerade sig var artisten Anders ”Moneybrother” Wendin, som drog ihop en insamling och samtidigt anmälde sig som volontär på resan. Med följde även ett filmteam, ledda av Norrköpingssonen och regissören Titus Paar.

Det är denna resa som dokumentären ”Moneybrother möter den mystiska Kogistammen” handlar om. Vi får följa hela teamet, tryggt ledsagade av Börje, på en riskabel resa medelst jeep uppför leriga bergsvägar i hällregn. Väl framme finns inte Kogistammen på plats, men bygget kan inte vänta så volontärerna sätter igång och bygger en ny skola. Det tar ett par dagar, men Kogistammen dyker inte upp. Till slut beger sig några i teamet till grannbyn och får där träffa några av stammens medlemmar som berättar lite om sig själva och deras syn på tillvaron. Om hur de från början blivit påtvingade skolutbildning av staten, men snart insett hur viktigt det är med utbildning och nu verkligen uppskattar den.

Det är en spännande resa man som tittare tas med på, och den som inte blir imponerad av Börjes empati och livsgärning är död inombords. Vilken hjälte!

Detta är Titus Paars första dokumentär, och enligt honom själv visste han inte hur man skulle göra en sådan så han arbetade som om det vore en vanlig film. Jag kan inte svara på hur stor skillnad det är, men resultatet talar för sig själv – det gick alldeles utmärkt. Jag hade möjligtvis gärna sett lite mer om hur Anders kom med in i bilden från början, men det är en petitess i sammanhanget.

En spännande dokumentär, som väckte mitt intresse för Kogistammen. Nu ska här letas efter mer information!

(Filmen har ännu inte fått klart med distribution, men har haft smygpremiär på Filmhuset i Stockholm där den möttes av stående ovationer.)

Fredrik Liljegren, chefredaktör