Recension - Bio

Spritade händerna vid popcornkassan och uppskattade mer än någonsin bioupplevelsen i karantän-Corona-tider. Jag och frugan besökte alltså (som två av totalt fyra biobesökare) Sölvesborgs mysiga biograf Scala, som än så länge kan ha öppet och ge hopp i sin enda gemytliga salong. Till skillnad från storkedjorna. 

"The Invisible Man" är en av Universals gamla monsterklassiker (från 1933 ursprungligen!) och har nu stöpts om i en förvånansvärt lyckad form. Vems förtjänst är det? Tveklöst filmskaparen Leigh Whannell, med "Saw" på meritlistan. Han har både skrivit manus och regisserat och vet hur man bygger upp en kuslig stämning.

I mångt och mycket är det skådespelerskan Elisabeth Moss som briljerar som osynlige mannens offer Cecilia Kass. Hon förmedlar verkligen hur en kontrollerad kvinna som slår sig fri från en destruktiv relation kan må rent psykologiskt. Moss har god hjälp av ett stabilt birollsgalleri som består av Kass stöttande syster, hennes sjyste barndomspoliskonstapelvän och barndomsvännens sympatiska tonårsdotter.

Konceptet tar filmskaparna tillvara på väl. Det är läskigt med en osynlig galning som åsamkar skada i en personlig stalkervendetta. Speciellt när offret framstår som galen när hon försöker förklara sig för allmänheten. 

Scenen med färgen och stegen är riktigt rälig. Och subtila grejer som den plötsligt försvunna kökskniven. Effekterna är häpnadsväckande transparenta. Musiken påträngande. Lyckade, otäcka miljöer utgörs av det avlägsna laboratoriet/den känslokalla lyxvillan och hispan där Kass ofrånkomligen hamnar. 

Vad sänker ner betyget då? En del logiska luckor, t.ex. ett lättlurat mejl och en återkommande jycke. Tyvärr är det osynlige mannen själv, den psykotiske vetenskapsmannen Griffin (halvdant spelad av Oliver Jackson-Cohen), som är problemet. Skådisen är ingen Claude Rains. Han får dessutom för få synliga scener och karaktären saknar värdefull etablering i början. Jag hade velat se hur Griffin behandlade Kass tidigare för att investera mer i berättelsen. Det stör tyvärr helhetsintrycket och hindrar en fyra i betyg.

Nu kan man visst redan hyra rullen på SF Anytime för 189 spänn. Men "The Invisible Man" gör sig mycket bättre på bio. Så klart. Blir det jukeboxbio (skräddarsydd föreställning med få gäster till klumpsumma) eller biopaus framöver? Återstår att se. Hoppas staten stöttar småbiograferna ekonomiskt i någon utsträckning. Allt annat vore katastrof.

Johan Karlsson