Recension - Blu-ray/DVD

En ung man hyr sig ett rum på ett slitet hotell. Med sig har han en stor korg och när han får frågan "Vad har du i korgen?" svarar han med ett tyst leende. Men låt oss säga att korgens innehåll är orsaken till blodbadet som står för dörren...

Man kan fråga sig hur många hundralappar Frank Henenlotters budget låg på. Inte alltför många, kan man gissa.

Med sig har han en samling aktörer som inte riktigt har greppet om hur man agerar. Det är mycket "replikbytande" där den som lyssnar på någon annan i själva verket tar en paus och inväntar sin tur. Skit samma om reaktionerna kommer lite försent och att replikerna verkligen känns upplästa! Det gör bara filmen mer oseriös, vilket är bra. Syftet med den här filmen var verkligen inte att skapa något seriöst.

Nästa stycke innehåller några mindre spoilers, om vad som faktiskt gömmer sig i korgen. Vill du läsa detta, markera isåfall texten.

Tack vare (eller på grund av, välj själv vilket uttryck som passar bäst) den låga budgeten bjuder "Basket case" på ett antal specialeffekter som är så hysteriska att man knappt tror sina ögon. I korgen döljer sig mannens grovt deformerade broder - en mellanstor skinnboll med skrynkliga armar och en utbuktande hjässa. Lägg ihop det med åtstramade pengatillgångar och ett årtal långt innan Jurassic Parks datoreffekter skapades. Här fick man ta det som fanns, en töjbar mask av lämpligt material (inklusive fastsittande armar som gick att trä på "skådespelaren") , varvat med en fullskalig modell för helfigurstagningar samt - hör och häpna - hackiga leranimationer för helbilder där Broder Klump ska röra sig själv. Scenen där animeringen används är helt fantastisk och måste ses med egna ögon. Han går bärsärkargång i hotellrummet och gör sönder möbler och skakar på sängen samtidigt som han skriker som en bäbis i målbrottet.

Det här är filmunderhållning av knäppaste sorten. Tråkiga mord och halvsegt slut drar dock ned helheten av denna smått bisarra produkt. Och när elakingen visar sin perverterade sida kliar man sig i huvudet och undrar hur det egentligen står till i manusförfattarens huvud.

Ingenting för finsmakaren, men sevärd för den som uppskattar överdrivna B-filmer. Fick för övrigt 2 uppföljare.

Jörgen Hansson