Recension - Blu-ray/DVD

Jag hade knappt en aning om vad detta var för en film, mer än att det var en skräckfilm som utspelas i rymden. Och för första gången på länge gick jag på en visning utan en massa förkunskaper som ofta gör att man omedvetet redan skapat sig en bild av filmen man ska se. Och vad jag fick se var en oväntat bra och gastkramande historia som hade drag av Aliens, Starship Troopers, Rovdjuret och Blair Witch Project.

Rollistan är fylld av namn åtminstone jag knappt hört talas om. Den enda bekantingen är Keith David, som var med i John Carpenter’s They live (1988). Det är en ganska originell sättning av karaktärer och alla skådisar känns lite mer av kött och blod än vad som är vanligt. Rhada Mitchell som den tuffa kaptenen Carolyn Fry är från Australien och gör ett starkt intryck. Även fången på rymdskeppet Riddick (Vin Diesel) är kul att se, även om jag inte riktigt bestämt mig för om han var töntig eller i klass med Schwarzenegger, Stallone och Gibson när det gäller tuffhet. Riddick visar sig bli värdefull i kampen mot planetens urinvånare, då hans ögon har opererats för att se i mörker.

Precis som med Blair witch project handlar Pitch Black mycket om rädslan för mörker och det okända. Blev man som jag, riktigt skraj av att se Blair Witch, så sätter Pitch Black samma nerver i dallring. Så var det i alla fall för mig.

Ett rymdskepp kraschar på en främmande planet och endast ett fåtal av besättningen på 40 man överlever. Ombord finns en fånge, mördaren Riddick som lyckas fly strax efter kraschen. Men ganska snart så märker de andra att det finns mycket värre saker på denna planet att oroa sig för. Som Riddick säger till kaptenen Fry: ”Alla är så rädda för mig. Men det är inte mig ni ska vara rädda för…”
När en i gruppen våldsamt dras in i ett hål i marken, så går Carolyn in efter för att undersöka. Hon konstaterar håligheter i underjorden och ser att väggarna börjar röra på sig. Men det är inte väggarna som rör sig, det är blixtsnabba monster som verkar kunna flyga. Carolyn klarar sig, men de kommer fram till att monstren skyr ljuset och det blir aldrig natt på planeten. Men en solförmörkelse är i antågande och då gäller det för gruppen att samla på sig allt ljus man kan komma över. Nu finns det bara den yttre fienden att slås mot. Och de är många. Gruppen måste ta sig tillbaka till skeppet, i en becksvart, hotfull miljö…

Regissören Twohy har tidigare gjort sevärda The Arrival med Charlie Sheen och hans nya film är extremt snyggt fotad och fylld av fantasieggande miljöer. Ibland fick jag referenser till den kanske inte så kända science- fictionfilmen Hardware. Största förtjänsterna hos Pitch Black ligger i att man nästan aldrig ser monstren och att de kan slå till när som helst. Mycket effektivt utnyttjande av mörkret och dess inverkan på vårt psyke.

Pitch Black var för mig en stor överraskning och det blev den även i USA. Se den på bio i kompakt mörker. Då blir du rädd.

Göran Skoglund

Andra recensioner