Recension - Blu-ray/DVD
Peter Hyams som står för regin har tidigare gjort filmer som End of days och The Relic, denna gång ger han sig i kast med Alexandre Dumas’ klassiker De tre musketörerna. Till sin hjälp för att få nytt liv i klassikern har han använt sig av den store Hong Kongkoreografen med det klingande namnet Xin-Xin Xiong som försökt vidgat slagsmålsscenernas gränser.
I Frankrike under 1600- talet styrs den katolska kyrkan av den ondsinte kardinalen Richeliu (Stephen Rea), en man som har skapat en egen arme med den minst sagt hårda ledaren Febre (Tim Roth) i spetsen, för att störta kungen. Samtidigt så hotas Frankrike av krig från både England och Spanien och dem enda som kan skydda kungen och hans land från ett totalt nederlag är kungens musketörer med den unge men kaxiga och självsäkra D’Artagnan (Justin Chambers) som pådrivare.
Känner ni igen er? Dels är det en klassiker och så filmatiserades den för snart 10 år sedan av Disney med bl.a. Charlie Sheen och Chris O’Donnel i ett ganska så underhållande äventyr där de inte tog sig direkt på allvar. The Musketeer har samma grundhistoria men har tolkat den lite annorlunda och försökt att mörka till den till något skillnad från Disney’s version och låtit slagsmålsscenerna fått stå i fokus.
The musketeer är en film som lämnar allt vad dialog och intressant intrig heter åt sidan för att istället få visa upp vad den inhyrde koreografen från Hong Kong lyckats pressats ur sina stuntmän (kan nog säga att vi ser mer stuntmän än skådespelarna själva…). Det måhända att fightingscenerna är snygga och välgjorda men vad gör det när dom är totalt omotiverade, helt fel i tiden och brutalt överdrivna. Som i ett par scener när D’Artagnan går in på någon lokal pub och stöter på något äckel och säger en sådan välskriven replik som: ”Jag tycker inte om dig…” och snart är armar, ben och svärd i farten för att ta kål på den andre.
Calvin Klein- modellen Justin Chambers som fått uppdraget att se snygg ut i rollen som D’Artagnan försöker spela oberörd och komma med roliga kommentarer för att liva upp mitt i det dystra men det är mer skrattretande än underhållande. Och när hans kärlekshistoria med Mena Suvari börjar att uppdagas, ja då var jag på väg att stänga av. Inte heller den annars duktiga Tim Roth kommer upp i normal standard i denna soppa.
Filmens huvudmål är alltså att få visa upp sina försök till avancerad Kung-Fu vilket är på grov bekostnad på resten av filmen. Droppen kommer i slutscenen när det onda och det goda gör upp mot varandra klättrandes, hoppandes och glidandes på en massa stegar. Hallå!?! Varför? Gå ner på marken istället! Sådana här scener duggar det tätt av vilket ger en otroligt platt inlevelse och den har inte en enda levande scen, inte ens den hemska inledningen har dem lyckats med och allt de hade behövt gjort var att skriva om den hemska dialogen lite.
Filmen var på väg upp på de svenska biograferna (den lyckades faktiskt uppnå första platsen i USA) men filmbolaget skyllde på att den inte ”fick plats”. Nu kommer den istället direkt på video och den kommer garanterat gå åt hos videohandlarna trots vad jag än påpekat nu så är det en film och tema som tilltalar många.
Den här filmen är lika intressant som 6 veckor gammal mjölk så gör något annat väl valt för era pengar istället, men bestämmer ni er trots allt för ett val, ta mjölken för den är garanterat inte surare än filmen…
Kommentarer