Recension - Blu-ray/DVD

I somras såg jag om ”Airplane!” och insåg åter hur briljanta David Zucker och Pat Proft kan vara. Den fick mig att åter minnas ”Naked Gun”- och "Hot Shots"-rullarnas överlägsenhet som matade på med så många skämt per sekund att det krävdes en andra, en tredje, en tionde, en tjugoförsta titt för att hinna med alla poänger och dö av skratt när dessa uppenbarade sig. Nu är de tillbaka i kända vatten och det är inte helt oävet.

”Scary Movie” var en parodi som höll sig nära sina referensramar, men som i majoriteten av försöken misslyckades med att leverera sina skämt. Tvåan, å andra sidan, skapade flertalet gapflabb hos undertecknad, men hade färre parodiaspekter.

Här har men ett ”nytt” upplägg som plockar den ena referenspunkten efter den nästa och kängar till gamla slagpåsar som ”The Matrix”, men framför allt ”The Ring”, ”Signs”, ”8 Mile”, ”The Others” och många, många fler och väver in dem snyggt rent plotmässigt i Cindy Campbell’s fortsatta eskapader i livet när hon nu som reporter inser att det finns kopplingar mellan ett mystiskt videoband och skumma budskap i majsfält som skulle kunna utplåna hela mänskligheten.

Den enda riktiga missen som görs här, är att det bjuds på för få riktiga skämt. Zucker har på äldre dagar blivit något rostig. Det kommer inte tillräckligt frekventa gapflabb för att missa de smådetaljer som visar sig den där tjugoförsta gången och de är inte roligare än att välsigna dem med ett småleende.

Den helt mirakulösa trailern i en 90-minutersversion eller om inledningssekvensens genialitet, som bara den fick mig att krevera på biografens golv (och även resten av salongen vek sig dubbelt, så det är inte bara min sjuka humor som talar för sig) hade smittat av sig sin inspiration på hela filmen, så hade man kunnat nå upp till en framtida klassiker. Men jag klagar inte – den första titten på ”Scary Movie 3” är i vilket fall det roligaste i komediväg för tillfället.

Nikita Averin Kronlund