Recension - Blu-ray/DVD

Någon som minns ”The Avengers”? Inte många; precis som jag misstänkte. Jag tillhör en minoritet som för fem år sedan såg detta ekonomiska magplask till actionrulle. I detta sammanhang tillhör jag en ännu mindre minoritet – jag var en av de tre personer som faktiskt tyckte att filmen var riktigt underhållande.
Så varför tar jag upp det nu? ”The League of Extraordinary Gentlemen”, som precis som varje storfilm med ett långt namn och lite självrespekt förkortas med ”LXG”, har flertalet gemensamma nämnare med just ”The Avengers”.
Även här dyker Connery upp. Även denna gång bråkade Connery med någon i produktionsteamet (förra gången var det producenterna som fick en känga; denna gång regissören), filmen har dessutom dragits med förseningar i inspelningen och ett evigt flyttande av releasedatumet.

Även i ”LXG” handlar det om ett hot mot världen, som bara kan räddas av ett gäng extraordinära gentlemän (och en kvinna) i uppdrag av den brittiska regeringen och världen ska räddas med stil. Vi bekantas igen av en värld som är sinnessjukt anakronistisk och visuellt utstuderad in absurdum. En pseudoverison av verkligheten som strider mot flertalet geografiska fakta i denna historia som dessutom egentligen är en ganska grov våldtäkt på litteraturens värld.
Och jag är övertygad.

Jag kastar bort logiken och åtnjuter i stället de enormt maffiga miljöerna som är befolkade av ett karaktärsgalleri som är så otroligt läckert sammansatt. Man har slängt in klassiska verk av Bram Stoker, Robert Louis Stevenson, H.G. Wells, Jules Verne, H. Rider Haggard, Mark Twain, Oscar Wilde och Arthur Conan Doyle i en mixer och slagit på högsta hastighet och kryddat med ytterligare litterära referenser.

Peta Wilson som är mest känd för titelrollen i den horribla tv-serien ”Nikita” är helt makalös som vampyren Mina Harker och de bitvis riktigt imponerande actionscenerna får ursäkta, men det är scenerna mellan henne och Dorian Gray i Stuart Townsends gestaltning är filmens absoluta höjdpunkter. Och de är i gott sällskap – Allan Quatermain, Captain Nemo, Dr. Jekeyll/Mr. Hyde och The Invisible Man gestaltas skickligt av Connery, Shah, Flemyng respektive Curran.

Men så har man dessvärre haft det taskiga omdömet att slänga in Tom Sawyer som känns helt malplacé i detta sammanhang (kort och gott – Sawyer är den ende karaktär som inte fanns med i Alan Moore’s och Kevin O’Neill’s serie som filmen baseras på) och låtit tråkmånsen West göra allt han kan för att göra karaktären ännu mindre intressant.

Dessvärre har dessutom Sawyer fått mer utrymme än vad han borde vara berättigad till och i alla scener med denna träbock väntade jag bara på att man skulle fokusera sig på de mer vitala delarna i filmen.
Trots detta aber är detta ändå en riktig läckerbit – en snyggt, stilsäkert och stämningsfullt regisserad actionrulle; helt i samma anda som vad Norrington levererade i form av ”Blade”. Någon riktig fullträff är det dessvärre inte nu heller, men helt klart ett finfint sätt att ta död på två timmar nu när höstmörkret börjar falla på.

Nikita Averin Kronlund