Recension - Blu-ray/DVD

Det genomförs just nu en enorm marknadsföring av ”The Village” och det har varit omöjligt att missa dens ankomst till biograferna. Har du trots allt gjort det så är det här en film av mannen bakom ”Sjätte sinnet”, ”Unbreakable” och nu senast ”Signs”. M. Night Shaymalan har återigen skrivit manus och regisserat vad som ser ut att bli höstens riktiga rysare. Eller?


Det är slutet på 1800- talet och vi får följa människorna i en liten by någonstans i USA. Byn som är helt isolerad från sin omvärld och helt omgiven av djupa skogar är självförsörjande. Men byn lever i en dold skräck av något som lever i skogen. Det är ”Dom man aldrig pratar om” som finns där och en överenskommelse är gjord att om människorna inte tar sig in i skogen på deras mark så ska dessa varelser heller inte störa människorna.

Men plötsligt börjar mystiska saker hända som att husdjuren dör och konstiga tecken på dörrarna. Det tros vara varningar från varelserna i skogen som nu känt sig störda och nu vill visa sitt missnöje.


Det är svårt att skriva om ”The Village” för skulle jag avslöja för mycket eller skulle någon idiot i er närhet avslöja slutet så är halva nöjet med filmen borta. För M. Night Shaymalan är sig själv trogen och bjuder på en del överraskningar innan ridån gått ner.

Men filmen i sig då? Ja, det är absolut inte vad man tror det ska vara. Eller rättare sagt, det är inte den typen av film dess marknadsföring visar. Visst innehåller den rysarmoment, men större delen av filmen är ett drama och en skildring av den lilla isolerade byn.
Imponerande är Shaymalans mod att ta tid på sig att berätta historien och inte skynda bara för att ”ramarna” säger så. Näe, det är istället långsamt och stillsamt många stunder för att sen skrämma skiten ur en.

Många scener är väldigt långa och i en tagning, utan en massa klipp. Det ger en väldigt behaglig och lugn stämning och skildrar lugnet i scenerna genom sitt kameraspråk. Sedan föder filmen en ny stjärna och det är regissören Ron Howards dotter Bryce Dallas Howard som är fulltsändigt lysande i sin första stora roll.

Det är inte ofta man sitter på nålar och biter bort nagelbanden av spänning, men när dom stunderna väl kommer så är man inte så kaxig för då är filmen riktigt skrämmande och det blir en del ”hoppa upp- scener”.
Precis som i tidigare filmer av M. Night Shaymalan så lämnar filmen mycket åt sin åskådare vilket i sin tur också höjer kraven på sin publik. Många kommer säkerligen att bli besvikna på hans senaste film men faktum är att han återigen lyckats göra en väldigt komplex och stark film. Det finns något mer än det man bara ser på ytan av filmen som man gärna vill efterforska efter filmens slut. Han vill berätta en historia och använder sig av smarta knep för att få publiken att lyssna, och han gör det förbaskat bra. Det är en film som levererar på flera plan.

Johan Lindström