Recension - Blu-ray/DVD

Regissören till det storslagna ökeneposet "Den engelske patienten" byter spår och tar oss till Italien på 1950-talet i en thriller, baserad på en klassisk bok av deckarförfattarinnan Patricia Highsmith. Jag har läst flera böcker om Tom Ripley, men har de inte i färskt minne och det tror jag är till en fördel här. Det klassiska jämföra-filmen-med-boken syndromet kan förstöra en filmupplevelse ganska ordentligt. Det jag kommer ihåg är dock den mystiske antihjälten Tom Ripleys karaktär, och det som skiljer honom från andra huvudpersoner i deckarromaner. Han är till synes en charmerande gentleman som manipulerar och förför, en sociopat och mördare som inte drar sig för något i sin strävan att komma uppåt.

Dramat tar sin start i USA med att Ripley av en slump får i uppdrag av en rik man (som tror att Ripley känner hans son) att åka till Italien och hämta hem hans son. Ripley ser sin chans och åker ner. Väl på plats ser han till att vinna vänskapen till rikemanssonen och playboyen Dickie (suveränt spelad av Oscarnominerade Jude Law) och dennes flickvän Marge(Gwyneth Paltrow, alltid bra och alltid knäckande snygg). Ripley får båda att tro att han gick i samma college som Dickie och snart blir de nära vänner och åker runt i Italien och spelar jazz och hänger sig åt det ansvarslösa ungkarlslivet. Varken Dickie eller Ripley har för avsikt att återvända hem, men för Ripley blir det snart en besatthet. Han blir kär i Dickie och dennes liv och leverne och ser sig själv i hans situation. Från att ha varit en loser utan pengar hemma, är han i detta främmande land en kung där varje dag är en fest. Så när Dickie tycker att Ripley kanske borde åka hem och lämna honom ifred ett tag, brister det hos Ripley och saker och ting går överstyr.

The Talented Mr Ripley är en förstklassig thriller som kombinerar intelligent och smart story och underhållning med unga, heta och superba skådisar. Fotot är supersnyggt med 1950-tals känslan och det exotiska och varma Italien med svindlande vackra vyer över italienska landsbygden, städer bland bergen, sandstränder och Venedigs kanaler. Matt Damon känns först något fel i rollen som den lätt psykopatiske Ripley, lite valpig, men efter hand blir man ändå hyfsat imponerad av att han klarar balansgången mellan den kallt beräknande, målinriktade psykopaten och den ensamme killen som hellre vill vara en låtsas-någon än ingen alls, men som saknar moral och samvete. Filmen är två timmar och femton minuter lång, men det märktes inte. Spänningen ligger hela tiden och puttrar under ytan och sista timmen ökar den mer och mer och obehaget som finns med från start ökar också i styrka. Det finns något Hitchcockskt över hela filmen och den är mycket skön och underhållande att se på och man sitter liksom på spänn för att veta hur det ska sluta.

Måste också nämna Philip Seymour Hoffman som spelar en ganska vidrig kompis till Jude Laws karaktär. Hoffman var ju hur bra som helst i Boogie nights och Happiness och här firar han nya triumfer. Det finns alltså många anledningar till att gå och se The Talented Mr Ripley. Mer talangfullt och annorlunda än mycket annat på repertoaren just nu.

Göran Skoglund