Recension - Blu-ray/DVD

Inte helt otippat men på samma gång smått överraskande är att ”Seabiscuit” gått och blivit Oscarsnominerad för bästa film. Förutom äran att vara nominerad så har också filmen slagit rekord i USA som det mest sålda dramat på dvd. Imponerande värre så det var dags att titta lite närmare på denne häst som slog USA med häpnad under 30- talet.


Red Pollard (Tobey Maguire) är sedan barnsben en mycket skicklig Jockey men som under depressionen i USA blir bortlämnad av sina föräldrar för att ens ha en chans att lyckas. Charles Howard (Jeff Bridges) är en rik och framgångsrik affärsman som efter en tragisk död inom familjen försöker hitta nya spår i vardagen. Tom Smith (Chris Cooper) är hästskötarnas hästskötare. Han är otroligt skicklig att läsa hästarnas humör och att träna dom. Ödet agerar och dessa tre herrar förs samman och tillsammans berör dom en hel värld. Denna sanna historia om hästen Seabiscuit fick alla i USA att återigen tro på framtiden efter den massiva börskraschen som försatte hela nationen i kris.


Mitt intresse för hästar är knappast imponerande stort. Men mitt intresse för små personer som uträttar storverk är däremot större. 30- talet var långt före min tid och den här hästen har jag aldrig hört talas om, nästan lika lite vet jag om den amerikanska depressionen. Men det gör inget, samtidigt som ”Seabiscuit” fungerar som en underbar historielektion så är det också en väldigt vacker och välberättad film.

Ibland kan livet te sig så bra att det på film blir kliché och kladdigt. ”Seabiscuit” ligger på gränsen till ett övertramp men dess goda vilja och säkra berättande går inte att värja sig emot. Det är som ”Remember the Titans” fast fotbollen utbytt mot en häst.

Säkra skådespelare lyckas tillsammans att ge filmen en nominering men konstigt nog får ingen av dom någon enskild chans till statyetten. Lite sorgligt, men för Bästa film har den lika stor chans som dom övriga i kategorin. Oscarsjuryn brukar ju som bekant gilla vad vi kallar ett typiskt amerikanskt drama där liten slåss mot stor.

Johan Lindström