Recension - Blu-ray/DVD

Det är en väldigt avskalad film regissören Lisa Cholodenko ("High Art") gör, när hon i "Laurel Canyon" presenterar en historia efter eget manus som berättar om invanda mönster, och de oväntade men efterlängtade händelserna som bryter dem.

Likt tomma skal anländer Sam (Christian Bale) och Alex (Kate Beckinsale) till Sams mammas hus, Jane, (Frances McDormand) som de tror att de ska få för sig själva då Sam påbörjar sin kandidattjänst vid ett sjukhus i staden.
Deras sedan länge planerade bröllop ligger i horisonten, och redan från början står det klart att tiden de spenderat fram till filmens början endast varit av bekvämlighet.

Sams relation med sin musikproducerande mamma Jane är skakig, för att inte säga knappt existerande. Jane som spenderat Sams barndom med att byta älskare och hänge sig åt det musikaliskt konstnärliga, istället för Sams behov.
Därför kommer det knappast som en chock, men en ordentlig pinsamhet, när de så anländer hem till Jane, som hamnat efter i produktionen av det band hon producerar för. Ett band vars engelske sångare Ian (Alessandro Nivola) även är hennes älskare. Alex finner sig dragen till den fria, lekfulle Ian, en attraktion som tidigt uppmärksammas av Jane men ignoreras av Sam. Samme Sam, som å sin sida finner sig ohjälpligt längtandes efter andraårskandidatläkaren Sara (Natasha McElhone) på det psykiatriska sjukhuset som han påbörjat sin tjänst vid.
Och det är därifrån förändringarnas cykel infinner sig.

McDormands Jane är filmens stora behållning,
men även Kate Beckinsales Alex imponerar med sin avslagna artighet och en inre vilja, ett behov, av att få göra misstag. Nivolas charmiga Ian är något av de bästa musikerporträtten som skådats, medan Bales Sam känns TV-filmaktig. Hans indämda träighet är tröttsam. McElhones Sara är även en annan prestation som får filmen att imma utan att hon visar den minsta bit hud. Hennes ord och gestaltning bryter ner barriärer man önskar att man aldrig hade.

Cholodenko börjar filmen avskalat, nästan smalt, fortsätter magert men avslutar mycket passande. De mänskliga vändningar som hon presenterar är alla, om inte chockerande, så kontroversiella för karaktärerna.
Filmens manliga karaktärer är de som inte ändras, medan det är de kvinnliga rollerna som utgör basen för förändring.
Det känns mångt och mycket som det manus Cholodenko skrev var bättre än det hon regisserade. Ofta anländer scenerna logiskt, nästan mallartat. Det är som om något saknas. Något mer än bara relationer att förlora, måhända?
Men stoffet mellan springorna är starkt.

Scanboxs DVD-utgåva innehåller Cast Biographies och några trailrar såväl som Chapter Selection. Lagom lite för en film av den här typen.

Csaba Perlenberg