Recension - Blu-ray/DVD

I den tredje och avslutande delen av X-Men-trilogin ställs våra vänner mutanterna inför ett knivigt val. Det har upptäckts ett botemedel mot mutantgenen som vid användning gör mutanterna till vanliga människor igen. Nu måste mutanterna själva avgöra ifall de vill fortsätta sin strävan efter att förbättra världen som individuella varelser med mycket särskilda egenskaper eller ge tappt och bli en i mängden av alla vanliga människor. Ett val som inte är lika enkelt för alla, t ex Rogue (ni som sett tvåan känner till att en romans uppstod mellan henne och Iceman men att hennes krafter dessvärre förbjuder henne att idka något närmare umgänge med honom). Sist men absolut inte minst återvänder en av mutanterna ifrån det döda utrustad med nya oanade krafter, vilket får såpass mäktiga konsekvenser att det t o m hotar världens överlevnad. Den människotolerante professor Xavier och den mer elitiske Magneto tar upp kampen sinsemellan om vem av dem som ska få förmånen att använda vederbörande i sitt syfte.

Även om "X-Men: The Last Stand" inte riktigt kommer upp i samma nivå som de tidigare två i trilogin som regisserades av Bryan Singer (han prioriterade nya Superman-filmen), är den helt klart sevärd. Alla de tidigare karaktärerna spelas av samma skådisar och dessutom har man lagt till en handfull andra häftiga X-Men-karaktärer som inte varit med i tidigare filmer, däribland Beast, Angel och Juggernaut. Action-sekvenserna är som vanligt välgjorda men det brister lite i handlingen tyvärr. I mitt tycke borde man sparat lite på krutet när det gäller kraftiga explosioner och istället sett till att föra handlingen framåt på ett intresseväckande sätt. Detta lyckas man nämligen halvdant med. Idén med att vi alla borde bejaka individualism istället för konformism är bra och med mindre yta och mer substans hade det gått hem hos mig med.

Gå och se "X-Men:The Last Stand" om du gillade de två tidigare filmerna, den är värd en titt. Men såväl 1:an som 2:an är bättre, varje dag i veckan.


Ett andra utlåtande:

Jag riktigt myser i biofåtöljen. Så här bra hade jag inte vågat tro att trean skulle bli. Allt som man trodde skulle hända händer; Iceman konfronterar Pyro, Magnetos brödraskap slår näven i bordet och Logans känslor för Jean blottas. Och Storm har förstås en ny frisyr. Ettan och tvåan av Bryan Singer, som byggde upp karaktärerna och i viss mån sparade på krutet, har banat vägen för den här spektakulära finalen. Det känns mäktigt nu när filmserien äntligen når sin fulla potential!

Joss Whedons (”Serenity”) nyare mutantbotemedelsstory blandas med Chris Claremonts klassiska Dark Phoenix-story, kryddat med nya idéer. Skådespelarensemblen är väldigt imponerande. Ian McKellens Magneto äger, om man ska uttrycka det ungdomligt. Nytillskotten smälter in bra i gänget. I synnerhet den diplomatiska hårbollen Beast. 1.44 känns lagom, även om man inte hade tackat nej till ännu en kvart i mutanternas delikata sällskap. Hade gärna sett fler konfrontationer mellan Juggernaut och Wolverine och fått veta mer om exempelvis Angel.

Den väl avvägda blandningen av action, humor och tänkvärdheter tilltalar mig. Okej, denna gång är det extra mycket action. Men det är också läge för det. Det här är det sista slaget och det är inget du vill missa. X-Men radar upp sig för att skydda Xaviers dröm (om samexistens mellan människor och mutanter) och jag inser hur mycket jag älskar de här missförstådda mutanterna.

Brett Ratner (”Red Dragon”, ”Rush Hour 2”) avrundar alltså mutanttrilogin på bästa tänkbara sätt. Och slutet är perfekt. Det behövs ingen ”X-Men 4”. Den enda pricken i protokollet, om man ser till hela trilogin, är att vi aldrig fick se en glimt av allas våran Gambit.

Måste sätta en stark fyra i betyg. Jag är grymt imponerad och mer än nöjd. För er som får mersmak så rekommenderar jag den svenska X-Men-serietidningen. Trust a few, fear the rest…

/Johan Karlsson

Johans betyg: en blixtrande 4:a

Gustav af Ugglas