Recension - Blu-ray/DVD

För en gångs skull har vi här en mycket lyckad nyfilmatisering av en 1974 års kultrulle som befolkas av duktiga skådespelare, alla värda en Oscar®, ett intelligent och socialt gäckande manus, ett regi utöver det vanliga och ett mästerligt foto som sällan skådats…NOT!

Icke sa Nicke och fortsätter: Gone in 60 Seconds skulle nog i det stora hela vara en helt onödig nyfilmatisering om det inte vore för det faktum att tekniken inom film har blivit bättre vad det gäller ljud och bild samt att man på produktionsnivå vågar chansa på rätt sanslösa idéer. Sällan har man skådat mera bilaction, häftiga kameravinklar och blixtsnabba kast som just i kvällens betraktelseobjekt. Visserligen måste tilläggas att regissören Dominic Sena satsat en hel del för mycket på snack och drama (hmmm???) och mindre på just biljakter än vad man gjorde i originalet, men sånt får man tåla om filmen ska vara filmpolitiskt rätt. Sena är ingen dålig personregissör, det må man kreditera honom för. I actionsekvenserna ser man dock att producenten Jerry Bruckheimer har tilldelat Sena faderliga råd om hur actionfilmer ska regisseras och med dessa råd i tankarna har Sena pillat ihop en fartfylld bilfilm för alla dräglande motorfantaster.

Nicholas Cage spelar över i sin roll och det gör han precis lika mycket i många andra filmer med actiontema. Han är ingalunda en dålig skådespelare och har visat upp ett flertal mustiga och fina roller, men här kunde han ha ersatt med vilken som helst annan skådespelare utan att det skulle ha stört filmens framfart. Angelina Jolie är grann att titta på, men hennes talang ödslas bort i samma takt som Robert Duvall och Delroy Lindo visar upp sina sämsta sidor.

Nej, detta är ingen fin skådespelarfilm, utan oktandoft i kubik och som sådan är den alldeles förträfflig. Fina bilar, massor av fart och en ljud- och bildupplevelse över det sedvanliga. Visst, med en bra hemmabioanläggning kan man skaka ner tapeterna från väggarna och placera grannen på ett vilohem för ljudskadade.

Soundtracket är lika högljutt som filmen i sig själv och om man ska betrakta musiken som en bärande del i filmen, så lyckas man här. Fotot är snyggt, men kanske en aning konstlad i min smak. Man behöver inte söka nya cinematografiska eller regimässiga banor då man jobbar med en standardactionrulle. Dock sevärd.

Jan Ahlgren

Andra recensioner