Recension - Blu-ray/DVD

Ett av DVD-filmårets största frågetecken presenteras i form utav en gigantisk kub. Inne i kuben finns över sjuttontusen rum, även de i kubformat, och inne i rummen ett gäng udda människor. Ut ur kuben ska man, men ett och annat rum innehåller snillrika fällor och följaktligen är inte alla ursprungsmänniskor med då slutet avslöjas.

Mycket förvirrande. Med små medel, i sammanhanget en obefintlig budget, en något sparsam scenografi, rätt usla skådespelare, inte mycket till regi och en idé som aldrig får ett svar har filmskaparna trots allt hittat ett recept som håller åskådaren i bänken från början till slut. Vi har i filmen ett manus som vrider och vänder på saker och ting i accelererande takt och presenterar oss med alternativa…öhhh…lösningar i gåtan.

Är detta en skräckfilm eller sci-fi? Den har fått pris i ett antal sci-fi och fantasy filmfestivaler, men för mig är Cube endast en studie i paranoia och klaustrofobi med smått fantastiska tillägg av fantasy och sci-fi. Detta är en psykologisk thriller. Och den skulle vara riktigt ruggigt bra om inte skådespelarna skulle vara så intetsägande och överspelande. Regissören Vincenzo Natali har inte kunskapen nog att ta vara på alla de fyra ansiktsuttryck som de s.k. skådespelarna är kapabla att visa upp utan nöjer sig med två miner. Sorry, men detta är inte skådespelarnas film.

Ändå vill jag påstå att detta är en sevärd film eftersom man aldrig tappar intresset och såååå dålig är den inte att man ångrar sitt köp. För folk som gillar denna sorts filmer är detta ett fynd. Stämningen piskas upp av scenografins enkelhet och just det där stora frågetecknet som tvingar oss att se om det finns en utväg eller inte. De få specialeffekterna är förvånansvärt väl utförda och bitvis upplever man att man sett allt detta i ens mardrömmar, vaknat svettig och andfådd. Kanske man just har besökt sin egen Kub.

Ljudet är exemplariskt bra emedan bilden får de inbitna DVD-fantasterna att tugga naglar i desperation. Min 100 Hz 32 tummare led svårt då den försökte visa en värdig separation av färger. I synnerhet fann den de röda färgerna besvärliga och flimrade oroligt framför mina skräckslagna ögon. Bläää!
Men som sagt, ljudet är bra och den sparsamma musiken likaså utmärkt i detta sammanhang.

På många sätt är Cube en usel film, men på många andra sätt ett lysande exempel vad man kan göra med små medel om man bara vill. Jag är villig att förlåta och glömma alla ihåligheter i manus och de dåliga skådespelarna samt regissören, som klart och tydligt är endast oerfaren i dessa sammanhang. Den visar upp en intelligent idé som nog är en av de mest originella på senare tider om den inte skulle innehålla så många klyschor. Nåja, man måste tillgodose den amerikanska popcornpubliken och vi på andra sidan pölen får bara svälja snällt. Och den här gången så behöver man inte klaga alltför mycket.

Slutligen en tanke. Tänk om denna budget skulle ha varit i Kjell Sundvalls ficka. Tänk om han samlat ihop 6 duktiga svenska skådespelare och fifflat litet med manus. FX-kunskaperna finns redan i landet. Tänk vilken kanonfilm det skulle ha blivit. Eller så inte. Bara en tanke! Och det är just det filmen vill åstadkomma. En tanke. Inget annat.
Den lyckas.

Jan Ahlgren

Andra recensioner