Recension - Bio

Zack Snyders svulstiga actionvision korsbefruktas med Joss Whedons humoristiska dialog och tonskiftande extrascener. Resultatet är ansträngt, men bitvis underhållande. Rytmen är off här och var. Kanske inte så konstigt då regissörerna är så olika. Dessutom sägs det att filmbolaget satte stopp för en version längre än två timmar. Kanske därför högteknologiske Cyborg (Ray Fisher) tar för lite plats. 

Skådespelarna är emellertid kanonbra superhjältecasting. Nya Flash (Ezra Miller) är nybörjarrolig och stjäl blixtsnabbt showen så fort han får chansen. Gal Gadots succétolkning av Wonder Woman går inte av för hackor här heller. Även Jason Momoa övertygar som simkunnig, butter hjälte med treudd. Henry Cavill döljer sin "Mission: Impossible"-mustasch och får spela en återupplivad Superman som framställs som väldigt kraftfull. Ben Affleck har tröttnat på Läderlappen-rollen och samlar plikttroget ihop alla hjältar och förser dem med fantastiska farkoster. 

Och då kommer vi till svagheten i storyn: Borde inte skuggvarelsen Batman snarare vara den som motvilligt rekryteras sist av alla? Och hur kunde den smarta detektiven totalt slarva bort den tredje super-duper-lådan under Stålis-tumultet? Tjuren Ferdinand-skurken är dessutom dötråkig, tunn och ful som stryk. Steppenwolfs mästare Darkseid hade varit mer intressant att möta. Som det är nu bryr man inte sig tillräckligt.

Lutar det åt en tvåa eller? Nej, det är ju inte direkt "Avengers"-klass (och fem år för sent), men "Justice League" är i alla fall bättre än haveriet "Batman v. Superman". Det finns ljusglimtar: Skådisarna, som sagt. Alla scener med Wonder Woman imponerar, eller hennes mäktiga amazoner på krigsstigen. Danny Elfmans hjältemodiga musik är helsjyst. Den skurkiga scenen efter eftertexterna gillas. Och all avväpnande dialog från inhopparen Joss Whedon är najs. Så, en blygsam trea landar vi på. Det är generöst.

Johan Karlsson

Andra recensioner