Recension - Blu-ray/DVD

När kejsaren kräver att varje familj bidrar med en krigsför man till kommande strider ställs den unga kvinnan Mulan inför ett dilemma. Ska hon och hennes syster tvingas se sin åldrande far dra ut i ett krig han omöjligen skulle överleva, eller ska hon ta hans plats?

Förklädd till man går Mulan igenom soldatträningen med bravur och imponerar på både sina medsoldater och sitt befäl. Ingen anar att den unge soldaten i själva verket är en kvinna, som absolut inte får delta i strid…

OK, alla känner väl till historien om Mulan vid det här laget. Baserad på en gammal kinesisk folkberättelse, kallad ”Mulans ballad” och har adapterats till teater, film och TV vid ett flertal tillfällen. Den första filmen gjordes redan 1927, men det är utan tvekan Disneys animerade version från 1998 som fått störst genomslag.

Sin (nya) vana trogen gör Disney nya spelfilmsversioner av sina animerade klassiker, och ”Mulan” är inget undantag. 2020 kom denna version, som redan innan produktionen startade blev väldigt omtalad. För att undvika anklagelser om ”whitewashing” såg Disney till att enbart anlita skådespelare med asiatiskt påbrå, men det räckte tyvärr inte. Istället klagades det över att det inte var en asiatisk regissör (Niki Caro är från Nya Zeeland), även om både Ang Lee och Jiang Wen var påtänkta till en början (Ang Lee tackade nej).

Saken blev inte bättre av att filmen spelades in i Xinjiang, en region i nordvästra Kina mest ökänd för sina koncentrationsläger, och det faktum att filmskaparna dessutom tackade regionen i sluttexterna.

Efter en försenad premiär (Covid-19 såg till att filmen fick sin urpremiär på Disney+ Premium Access istället för på bio) kom ännu mer klagomål, av den mer infantila sorten att ”Disney förstörde min barndom” från de som inte kunde acceptera att filmen inte var en exakt kopia av den animerade filmen de såg som små. Tuff skit säger jag. Ärligt talat, är inte det det larvigaste klagomålet man kan komma med? Och vadå ”förstörde min barndom”, den animerade filmen finns ju kvar! Skärpning!

För min del var det enklare, jag har nämligen aldrig sett den animerade filmen (den har stått bland mina andra Disney-filmer i hyllan i drygt tio år, ska se den vilket år som helst nu) så jag behöver inte oroa mig för att behöva jämföra dem. Jag bestämde mig också för att bortse från de politiska problemen nämnda ovan och istället bara ta in filmen i sig.

Det visade sig dock ta längre tid än väntat, då min blurayspelare dog så fort menyn visades och vägrade starta igen. Det visade sig att nätaggregatet lade av och behövde repareras. Skivan satt där den satt, utan strömförsörjning kunde jag inte mata ut den. Så jag fick lämna in spelaren på service och vänta tre veckor på att få tillbaka den (än en gång, Covid-19 har ju sett till att det finns en generell brist på elektriska komponenter i världen). Därav denna försenade recension.

”Mulan” är en otroligt vacker film! Färgsprakande och fantastisk, med en närmast sagolik känsla som får mig att tänka tillbaka på filmer som ”Hero”, ”Crouching Tiger, Hidden Dragon” och ”Once Upon a Time in China”-filmerna. Skådespelarna är också väldigt bra, med Yifei Liu i titelrollen, Donnie Yen som hennes befäl, Jason Scott Lee som fienden Böri Khan och Jet Li som kejsaren.

Det som störde mig var att alla pratar engelska. Jag förstår givetvis att det var ett måste för att få filmen gångbar i väst, men jag önskar ändå att filmen spelats in på mandarin och att man sedan haft en engelsk dubb tillgänglig istället för de som föredrar engelskt tal. Apropå dubb, Jet Li är högst påtagligt dubbad och jag undrar verkligen varför. Är hans brytning verkligen så hemsk?

Till syvende och sist anser jag att detta är en härlig, vacker film, om än långt från perfekt. Det engelska talet (och dubbningen av Jet Li) får mig faktiskt att skala av betyget som får landa på en trea. Se den inte som en nyinspelning av den animerade filmen, se den som en nytolkning av originalhistorien. Om inte annat kanske det räddar din barndom…

Fredrik Liljegren, chefredaktör