Recension - Blu-ray/DVD

Michael Morbius, erkänd biokemist specialiserad på blodsjukdomar är väldigt framgångsrik i sitt skrå. Han botar patienter på löpande band, men har ännu inte lyckats hitta ett botemedel mot den sällsynta blodsjukdom han själv lider av.

När han forskar på vampyrfladdermöss, den enda varelse som livnär sig helt och hållet på blod, i syftet att hitta ett botemedel testar han en potentiell lösning på sig själv. Till en början verkar det fungera, han återfår sin forna styrka och är inte längre tvungen att använda sig av kryckor. Men han märker snart att det inte bara är en starkare kropp han fått, utan även blodtörst…

“Morbius” bygger på Marvelkaraktären med samma namn som debuterade i serietidningsvärlden 1971 som fiende till Spider-Man. Sedan dess har han figurerat i ett otal serietidningar, TV-spel samt tecknade TV-serie. Sin spelfilmsdebut skulle han gjort i “Blade” 1998, men den scenen klipptes bort.

Men nu är det 2022 och Morbius har fått sin egen film. Inspelningarna påbörjades redan 2019, men så hände det saker i världen och premiären sköts upp nästan två år. Så här med facit i hand kan man nästan undra om det inte varit bättre att placera den i malpåse på obestämd framtid.

Filmen “Morbius” är nämligen inte bra. Alls. Allt ni hört ryktas om den är sant. Det är en soppa. Jared Leto spelar huvudrollen och är mest irriterande. Som hans barndomsvän Milo ser vi Matt Smith som till sitt försvar gör det bästa möjliga med det material han fått. Att sedan Tyrese Gibson ska spela polis… nä, det funkar bara inte.

Visuellt sett har filmen sina stunder, men jag tröttnade väldigt fort på den partikeleffekt som används om och om (och om och om) i filmen. Lite variation hade varit trevligt.

Den bästa skådespelaren i filmen är bara med i några få sekunder, i de scener som visas under sluttexterna. Därmed inte sagt att scenerna i sig är bra, de känns väldigt påklistrade.

Betyget blir en väldigt svag tvåa. Den enda anledningen till att det inte blir en etta är tidigare nämnda Matt Smith som ändå är lite underhållande.

Fredrik Liljegren, chefredaktör