Greenland 2: Migration

  • Svensk titel: Greenland 2: Migration
  • Originaltitel: Greenland 2: Migration
  • Speltid (min): 98
  • Release (Bio): 2026-01-28
  • Release (Blu-ray/DVD): 2026-01-28
  • Tagline: Hope is uncharted territory.
  • IMDb: Greenland 2: Migration

Recension - Blu-ray/DVD

Det har gått fem år sedan den stora kometen slog ner på jorden, och det mesta är kaos. Planeten plågas av plötsliga elektriska stormar, radioaktiv strålning och jordbävningar. Familjen Garrity, som vi följde i den första filmen, har överlevt i en underjordisk bunker nära Thules flygbas på Grönland. Men när bunkern ödeläggs under en jordbävning måste alla som bebor den fly för sina liv. Några få, däribland Garrityklanen, lyckas ta sig ombord en av de få livbåtar som drivit iland, men de flesta blir offer för en tsunami.

Efter en lång tid till havs strandar livbåten i Liverpool, England. Familjen, och några andra, bestämmer sig för att försöka ta sig till kratern där kometen slog ner, i förhoppningen att det ska ha utvecklats till ett bördigt område, fyllt med nytt liv. Så de påbörjar en lång resa genom England, över till Frankrike och sedan till Lejonbukten vid franska sydkusten, där kratern är.

Men det är ingen enkel resa…

Då jag var ett fan av den första filmen var det med höga förväntningar jag matade in den här filmen i min blurayspelare (ja, jag håller mig kvar vid fysisk media) och bänkade mig i soffan. När filmen var slut visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Det var en jävla resa man drogs med på. Välspelat, snyggt som satan och spännande. Men. Det finns alltid ett “men”, eller hur? Hur bra och spännande det än var, så var den överväldigande känslan depression. Det är en sådan j-a misär från start till slut, vilket med tanke på vad det handlar om inte är så konstigt egentligen, men jag kände mig faktiskt lite smådeppig efteråt och det var jag inte beredd på.

Det blir ändå en stark trea i betyg. Det är ett snäpp lägre än vad jag gav den första filmen, men den hade också fördelen av att vara en mer traditionell katastroffilm av typen jag är en total sucker för.

Fredrik Liljegren, chefredaktör

Kommentarer