Recension - Blu-ray/DVD

Sist så var det McGregor och Kidman. Nu är det McGregor och Zellweger. Och helt osökt måste jag ändå jämföra Down with love med Moulin Rouge. Jag är väl medveten om att de kanske inte har så mycket mer gemensamt än att McGregor är med i båda, men ändå så tänker jag hela tiden på Moulin Rouge.

Down with love överväldigar min nostalginerv precis hela tiden. Jag har verkligen inga erfarenheter av att leva i USA på 60-talet, men jag ler ändå igenkännande och rycks med av den fantastiska musiken. Miljön är fantastisk. Kostymerna imponerande och kreativa. Och så har vi musiken...suck.... Jag är visserligen en swingälskare redan innan, men musiken kan mycket väl vara det bästa jag har hört på länge. Det är svårta att sitta still och man vill bara hoppa upp ur stolen och swinga iväg. Kanske mest anmärkningsvärt är att det nästan aldrig är tyst. Musiken finns hela tiden där, anpassar sig efter stämningar och händelser och jag får nästan känslan av att det är en Disney jag ser. Musik och film är så pass bra sammansvetsade att jag blir mäkta imponerad.

Två stora skådespelare fortsätter att nu tillsammans skapa ännu en kassasuccé. Det är roligt, galet och väldigt väldigt snyggt. Det här är en sån där film som känns riktigt bra för stunden och som kanske inte kommer att följa med dig länge efteråt, men för ändamålet är det en klar toppfilm som garanterar dig en underhållande stund. Så ta med mamma och pappa på bio, se Down with love och du kommer att se nostalgin skina. Slutligen har jag absolut inget emot David Hyde Pierce, mest känd som Niles i teveserien Frasier. Det är absolut inget fel med att han just spelar en Niles, tvärt om. Felet är nog att absolut ingen kommer se honom som någon annan än just Niles. Så varför inte lika gärna kalla hans roll för Niles?

Jesper Isaksson

Andra recensioner