Those Who Wish Me Dead

  • Svensk titel: Those Who Wish Me Dead
  • Originaltitel: Those Who Wish Me Dead
  • Speltid (min): 100
  • Release (Bio): 2021-06-11
  • Release (Blu-ray/DVD): 2021-08-16
  • Tagline: Nature finds a way.
  • IMDb: Those Who Wish Me Dead

Recension - Blu-ray/DVD

Hannah tillhör den kanske tuffaste gruppen brandmän det finns (utan att förringa några andra): hon tillhör den tappra skara som slåss mot skogsbränder, och som hoppar fallskärm med full utrustning för att nå platser dit inga brandbilar når. Bränd av tidigare erfarenheter, ursäkta den dåliga ordvitsen, ligger hon farligt nära gränsen för att bli bortplockad från tjänst efter en psykologisk utvärdering.

Under ett pass i ett ensligt beläget vakttorn i skogen möter hon en vettskrämd ung pojke. Hannah lyckas övertala pojken att följa med henne, men det visar sig snart att han är förföljd av väldigt farliga människor.

Nu måste Hannah och pojken fly för sina liv. Inte bara från de som jagar pojken, utan även från en massiv skogsbrand som snabbt närmar sig.

“Those Who Wish Me Dead” är baserad på en roman av Michael Koryta, som även varit med och skrivit manus. Jag har inte läst boken, så jag kan inte uttala mig om det gjorts några större ändringar när man bytt mediaform.

I huvudrollen som Hannah ser vi Angelina Jolie, och i en annan roll ser vi Jon Bernthal. De som verkligen utmärker sig (på ett bra sätt) är dock Aidan Gillen (Littlefinger i “Game of Thrones”) och Nicholas Hoult (“X-Men: Dark Phoenix”, “Tolkien”) som verkligen visar sina onda sidor. Jag är åtminstone tacksam för att de snabbt avslöjades som filmens bad guys, då INGEN någonsin kan få mig att tro att Littlefinger kan vara på de godas sida.

Det är en väldigt ojämn film. Spännande scener och vackra vyer blandas med extrema fall av bristande logik och överspel. Jag som i vanliga fall inte har något emot öppna slut hade gärna sett lite fler trådar nystas ut framåt slutet, men kanske var det lika öppet i boken?

Det får bli en svag trea i betyg. För även om det stundtals var riktigt pajigt går det inte att komma ifrån att filmen underhöll mig för stunden och aldrig var tråkig. Och DET är det absolut viktigaste.

Fredrik Liljegren, chefredaktör

Kommentarer