Glass

  • Svensk titel: Glass
  • Originaltitel: Glass
  • Speltid (min): 129
  • Release (Bio): 2019-01-18
  • IMDb: Glass

Recension - Bio

Jag är i de flesta fall förtjust i M. Night Shyamalans filmer, som har en annorlunda, fängslande ton och ofta bjuder på oväntade vändningar i handlingen. Tycker exempelvis att "Signs" och "The Village" är rejält underskattade. När filmskaparens oväntade superhjältetrilogi nu avslutas (med blygsam budget) så undviker han faktiskt de kassa treornas förbannelse. Det är en bedrift bara det.

Handlingen äger rum strax efter "Split". Vi står inför en fysisk kraftmätning mellan ont och gott, mellan personlighetsklyvna mördaren The Beast och regnrockshemliga superhjälten The Overseer. Därefter hamnar vi på hispan där en kvinnlig psykiatriker försöker bota tre välbekanta snubbar från vanföreställningar om övermänsklighet. Tänk om de bara inbillat sig att de är skurkar respektive hjälte? Tänk om deras påstådda krafter är påhitt och kan bortförklaras rationellt? Räkna med en hel del snack.

Allt är inte helt tillfredsställande i storyn, men twisten som knyter ihop "Unbreakable" och "Split" är riktigt begåvad i min mening. Att rada upp Kevin Wendell Crumb (James McAvoy), David Dunn (Bruce Willis) och Mr Glass (Samuel L. Jackson) på stolar och bara låta dem babbla är roligare än det låter. Plus i kanten även för återkommande relevanta biroller som sonen Joseph och överlevaren Casey. 

Ibland tröttnar jag på McAvoys splittrade karaktär då han har lite för många personligheter i skallen. Man glömmer vem som är vem. Då utgör motpolerna Dunn och Glass en större behållning. Resonemangen kring serietidningar är en annan fascinerande aspekt som fångar mig.

"Glass" har fått oförtjänt hård kritik skulle jag säga. Filmen växer ju mer jag tänker på den. Men man ska nog ha sett "Unbreakable" och "Split" nyligen om man ska ha någon större behållning av "Glass". Annars blir den onödig. Filmen är i många avseenden en värdig trilogiavslutare för fansen. Det är ju alldeles glasklart.

Sedan hade jag gärna sett att detta lilla superhjälteuniversum fortsatte på något avskalat och nytänkande sätt. Eller är det mest värdigt att stanna här och sätta punkt? Det återstår att se. Det här är udda men fängslande. Karlsson höjer upp betyget till en fyra.

Johan Karlsson

Kommentarer