Lovande uppföljare 2017

Hollywood älskar att tjäna pengar på ett vinnande koncept och massproducera uppföljare på löpande band. Men det finns riktigt lyckade sådana som höjer ribban jämfört med originalfilmen, eller åtminstone är hyfsat sevärda.
 
Resident Evil: The Final Chapter (februari)
Uppföljare till: Resident Evil: Retribution (2012)
Hjältinnorna Alice (Milla Jovovich) och Claire (Ali Larter) gör upp med det elaka företaget Umbrella för sista gången. Räkna med röjig zombieaction och muterade domedagsmonster när Paul W.S. Andersons filmserie knyter ihop säcken i Raccoon City där allting började. Det här är den mest långlivade följetongen som är baserad på tv-spel. Kvaliteten har varit lite ojämn. Bästa rullarna är originalet (2002) och ”Resident Evil: Afterlife” (2010).
 
Logan (mars)
Uppföljare till: The Wolverine (2013)
Den tredje Wolverine-rullen sägs bli Hugh Jackmans sista. (Det vill säga om inte Ryan Reynolds kan övertala honom att medverka i en framtida helknäpp ”Deadpool”-film.) ”Logan” utspelar sig i en snar framtid då Wolvie börjar bli sliten, mentorn Professor X sjunger på sista versen och kvinnliga klonen X-23 behöver beskyddas. Kan det här bli en mer jordnära roadmovie än ett stort standardsuperhjältespektakel?
 
The Fate of the Furious (april)
Uppföljare till: Furious 7 (2015)
I åttan (!) uppstår en spricka i racingfamiljen då gänget av någon anledning vänder sig mot forne ledaren Dom (Vin Diesel). Trailern är som förväntat högexplosiv och gasen i botten. Den bjuder även på läckra, halkande fordonscener på isen. Charlize Theron (Furiosa i ”Mad Max: Fury Road”) är ny skådis i gruppen. Frågan är om veteranfilmserien kan hitta en vettig riktning utan Vin Diesels wingman Paul Walker? Inte helt omöjligt.
 
Guardians of the Galaxy vol 2 (maj)
Uppföljare till: Volym 1 (2014), förstås.
Det blir ofta grymt bra när en filmskapare både skriver, filmar och klipper sin egen film. Som i fallet med James Gunn och de oemotståndliga rymdhjältarna i ”Guardians of the Galaxy”. Baby Groot är söt som socker i trailern. Gamora är stentuff. Drax är hysteriskt rolig på sitt trubbiga sätt. Och Star-Lord, som letar efter sin biologiska farsa, är skönare än Iron Man. Bättre gruppdynamik i en Marvel-rulle får man leta efter. Till och med Avengers får bakläxa här.
 
War of the Planet of the Apes (juli)
Uppföljare till: Dawn of the Planet of the Apes (2014)
Apkungen Caesar (Andy Serkis) kan bara inte sluta fred med de destruktiva människorna. Den konfliktupptrappande trailern är domedagsdyster och lovande. Woody Harrelson (”Zombieland”, ”Natural Born Killers”) spelar skoningslös militär som knappast vill röka fredspipa. Första filmen är svår att överträffa eftersom Caesar i den hade ett starkt band till en människa (spelad av James Franco). Finns det mer att hämta av berättelsen eller har vi sett allt förut? 
 
Saw Legacy (oktober)
Uppföljare till: Saw: The Final Chapter (2010)
Det är bara att konstatera: Det finns aldrig ett sista kapitel inom skräckfilmsvärlden. Pusselbitsmördaren John Kramers arvtagare är redo att ta över, vem det nu blir. Nya manusförfattare kanske kan blåsa liv i denna tortyrskräckhistoria. Hoppas att den åttonde (!) rullen har ett begåvat manus också. Det är avgörande med en ”oväntad” Saw-vändning i slutet.
 
Star Wars: Episod VIII - The Last Jedi (december)
Uppföljare till: The Force Awakens, dvs Episod 7 (2015).
Vi vet ingenting, inte ens titeln! Visst är det härligt? Tellusfilm och resten av världen längtar efter jedimästaren Lukes första replik, general Leias sista replik och Reys hjältemodiga resa i en fjärran galax i kampen mot ilskna tjurskallen Kylo Ren.
 
Bubblare som nästan kom med på listan: Alien: Covenant, Pirates of the Caribbean 5, Blade Runner 2049, Thor 3 och Kingsman 2: The Golden Circle.